Att öka statsskulden kan göra att “spärrarna släpps”. Pengarna bör skaffas genom ekonomisk utveckling.

Sverige har länge hyllats för sin låga statsskuld och strikta finanspolitiska ramverk. Men nu släpper staten på bromsen och planerar att låna hundratals miljarder till försvar och stöd till Ukraina. Det får nationalekonomer att dra åt sig öronen.
“Vi ska inte låna till konsumtion. Det gjorde vi på 70- och 80-talet – det är inte en lyckosam väg”, varnar Lars Jonung.

Oron växer för det massiva amerikanska skuldberget som har nått 124% av BNP. Kreditvärderingsinstitutet Moody’s har nedgraderat USA:s kreditbetyg med hänvisning bland annat till den växande statsskulden. Trump-administrationens budget väntas spä på skulden ytterligare och räntekostnaderna är nu en av de största utgiftsposterna för den amerikanska staten. Det har fått obligationsmarknaden att darra.

Även skulderna i EU växer. Trots att regelverket säger att ett medlemslands skuldsättning inte får överskrida 60% av BNP, är det många som ligger över gränsen. Inte minst efter coronapandemin.

Sverige bäst i klassen

I den här miljön kan det nästan tänkas vara fånigt att tala om den svenska statsskulden, som är bland de lägsta i världen. Men det har skett ett skifte och Sverige lättar nu på skuldbromsen. Det kan ses ur ett historiskt perspektiv.

Läs vidare på Affärsvärlden.