Den som vill förändra världen måste först kunna leda sig själv.

Mycket bra skrivet av Dan Eriksson i ett angeläget ämne!

Det pågår just nu en intensiv diskussion om Aktivklubb, unga män, och ansvar. Startpunkten för att fler började prata om detta var uppenbarligen min artikel Aktivklubb måste välja väg (21/10), och vi har sedan sett artiklar från bland annat Christian Peterson och Marcus Follin, samt en podcast från Jonas Nilsson där undertecknad själv deltog.

Tillsammans har vi rört vid något större än en enskild händelse. För frågan handlar i grunden inte bara om Aktivklubb, utan om en hel generation unga män, och om hur vi äldre män ska förhålla oss till dem.

För varje gång unga svenskar grips, döms eller hamnar snett väcks samma reaktioner. Några säger att vi ska tiga – ”de gör i alla fall något”. Andra ropar att de är förlorade. Och någonstans däremellan står jag och många andra, med en blandning av förståelse, sorg och ilska.

För jag vet hur det känns. Jag vet hur det är att brinna, att känna att världen är rutten, att vilja slå sönder lögnen. Jag vet hur det känns när man står där, ung och arg, och ingen vuxen finns som leder en rätt. Det var det stora sveket mot vår generation, och jag tänker inte vara en del av samma svek igen.

Läs vidare på Friborna tankar.