Skrämmande historielöshet!

Statens museer för världskultur har beslutat att slakta sina bibliotek – och de har redan fyllt containrar. Nu varnar insatta för att intressanta och värdefulla skrifter förstörs. Men när ett företag försökte rädda böcker fick de ett skarpt besked från myndigheten.

Skribent Ola Wong

Den 27 oktober 2025 kontaktar en upprörd antikvarie vid Världskulturmuseerna, SMVK, i Stockholm ljudboksbolaget Storytel. Någon från företaget Storytel har försökt rädda böcker som museet hade slängt från magasinet i Tumba! Museet hade fyllt 5 containrar med 15 kubikmeter böcker och skrifter som härrörde från Östasiatiska biblioteket. Magasinet hade drabbats av en vattenläcka och behövde tömmas och böckerna bedömdes som överflödiga dubbletter. Men nu hade ett eventföretag i Skogås upptäckt de vackra gamla skrifterna och hämtat en större mängd för att använda dem som inredning vid en tillställning för Storytel.

Två dagar senare hade Världskulturmuseernas arkivarie efter ett visst detektivarbete lyckats komma i kontakt med Storytels eventansvariga som tog ”tydligt avstånd från dumpstringen”. De lovade att ”framföra SMVK:s önskemål om att böckerna ska kastas”. Den nitiska museikvinnan avslutade sin tjänsteanteckning: ”Händelsen får därmed betraktas som hanterad” (dnr 281/2025).

”Det vrider sig i magen på mig, mejlar en forskare.”

Vid ett annat tillfälle, i början av 2025, ställs en grön, rostig container upp utanför Etnografiska museet på Djurgården i Stockholm. Ett helt bibliotek av gamla böcker och tidskrifter slängs ut i den, för att ge plats åt en ny barnutställning på tredje våningen. Jag har själv sett en bild på den fyllda containern, men saknar tillstånd att publicera den. Det rör sig om donationer som skänkts till museet genom åren – enligt uppgift däribland en bok av Carl von Linné från 1700-talet.

”Det vrider sig i magen på mig”, mejlar en forskare: ”Där fanns en hel del antikvariskt mycket värdefulla böcker. De borde ej gått till fjärrvärme utan erbjudits den antikvariska marknaden i den stund SMVK inte ansåg sig kunna hantera dem. Om man inte får sälja av sådant material så kan man i alla fall ge bort det!”

En annan källa, en anställd vid museet, säger att många intressanta böcker gick förlorade: ”Jag hade gärna tagit några av dem.” Men något sådant erbjudande gick inte ut. Det verkar vara en principsak att böcker ska brännas.

Vad är det som egentligen händer på museet?

Läs Ola Wongs krönika i Kvartal.