Ännu en spik i den gröna kistan. Lättlurade politiker och en befolkning manipulerad av media är ett bra undergångsrecept.

I den nyskrivna forskningsantologin A Green Entrepreneurial State?  beräknas kostnaderna för olika gröna megaprojekt, bland annat genomförs en samhällsekonomisk analys av värdet på olika projekt. Ett av delkapitlen är en svidande vidräkning för de konsultföretag, investmentbolag, politiker, journalister och opinionsbildare som sjungit om grönt guld samt påståendena om de stora värden som skulle skapas med svenska pensionärers besparingar.

Det samhällsekonomiska värdet av Stegra är mellan minus 150 miljarder och 250 miljarder. Det visar ny forskning från professorerna Bengt Kriström och Per-Olov Johansson. Deras bokkapitel ”Green Industrial Megaprojects: A Welfare Economics Perspective” innehåller en samhällsekonomisk analys av stålverket i Boden och kan laddas ner gratis här.

Kriström och Johansson listar flera orsaker till att så kallade megaprojekt ofta går åt skogen: Det görs sällan seriösa samhällsekonomiska kalkyler där kostnader vägs mot nyttor

Forskarna menar även att projekt selekteras enligt den förvrängda logiken “survival of the un-fittest”. Dom som är bäst på att överdriva nyttorna och negligera risker och kostnader kommer sannolikt också vinna mest popularitet.

Det är svårt att inte se hur väl detta stämmer på Vargasbolagens katastrofala framfart de senaste åren. Med sommarprat, radiointervjuer och hela SVT-dokumentärer som “Den Gröna kapplöpningen” dedikerade till Harald Mix med hans investmentbolag Vargas förträfflighet har överdrifter och skrävel trängt ut seriösa samhällsekonomiska bedömningar.

Läs vidare på Ledarsidorna.