Veckan som gått 15 december till 21 december 2018

Veckans tema - Klimatångest

Enligt Vårdguiden 1177 så är ångest en intensiv känsla av obehag och oro som känns i kroppen. Ofta kommer ångesten utan att det finns något tydligt yttre hot.
Dagens vanligaste ångest är Klimatångest som drabbar nästan varannan svensk. Framförallt är det unga kvinnor som lider av klimatångest.
Enligt en undersökning av Sifo tror hälften av svenskarna att klimatförändringarna kommer att påverka deras liv negativt om 20 år. Några orsaker som uppges är sjukdomar, vattenbrist, smältande glaciärer, stormar, extremväder och massutrotning av djur.
Här följer några tips om hur du kan bota din klimatångest genom att läsa detta och en bok på nätet och tillämpa lite sunt förnuft.

Nästan alla och framförallt media och skolor/lärosäten tycks ta för givet att den kommande klimatförändringen är en global uppvärmning som kommer att ske inom 10 år och förorsakas av att koldioxidhalten i atmosfären ökar genom mänsklig påverkan. Resultatet av uppvärmningen kommer då att bli allt det som nämns ovan och lite till såsom ökning av havsnivån med flera meter. Om detta skriver man ständigt larmartiklar och alla barn får lära sig i skolan att om vi inte radikalt ändrar vår livsstil kommer samhället att gå under inom kort. Inte konstigt att många drabbas av klimatångest!

Någonting så allvarligt som en hotet av global klimatkatastrof måste ju baseras på fakta, eller hur? De som tror på att vi går mot en klimatkatastrof, hänvisar till IPCC, som är ett FN-organ bestående av politiker, och som med jämna mellanrum ger ut klimatrapporter baserade på olika forskares resultat. Det hela startade för 40 år sedan med Al Gores klimatlarm som då förutspådde att katastrofen skulle komma inom 10 år. Därefter har det ungefär vart tionde år kommit en rapport som förutspått en katastrof om 10 år. Hittills har katastroferna aldrig inträffat, men håller man på tillräckligt länge och dessutom gör felaktiga och onödiga åtgärder så kanske man kan provocera fram en katastrof. Den beror då inte på klimatet utan på att man har gjort så många misstag att människans livsbetingelser i övrigt blivit usla med brist på energi, mat och trygghet.

Det finns all anledning till att ifrågasätta klimathotet, speciellt som ingenting allvarligt ännu har inträffat, men de som gör det får inte komma till tals i etablerade media. En seriös diskussion om klimatet finns bara på alternativa media som på sajten Klimatupplysningen, som här kommenterar IPCC-rapporten. Bl.a påpekar man att t.o.m. IPCC erkänner att jordens temperatur inte ökat alls under de senaste 17 åren och man inte vet varför. Det tyder på att de teorier och beräkningar som IPCC baserat sin rapport på inte stämmer. Rapporten bygger på modeller med ingångsdata som i hög grad kan ifrågasättas och de som ändå gör det tystas ner. Det globala "världssamfundet" (politikerna) har bestämt sig för att vi har en klimatkatastrof framför oss och använder sig av tveksamma och ovetenskapliga metoder för att "bevisa" att man har rätt.

Det har också hävdats att 97% av forskarna anser att vi går mot en global uppvärmning. En närmare analys av denna siffra visar att ca 10 000 huvudsakligen amerikanska forskare tillfrågades och drygt 3000 svarade på en e-post-enkät. Av dessa valde man ut 79 st som ansågs vara experter och av dessa 79 höll 75 med om att människan förorsakar den globala uppvärmningen. Så fick man fram 97%! Tala om att styra urvalet så man får det svar man önskar.

En del av dem som tror på klimathotet går så långt att de vill förbjuda diskussion i media om klimatförändringarna då de anser att förändringarna är så självklara och korrekta att de inte går att diskutera. Det är 60 forskare, aktivister och andra klimatalarmister som i ett öppet brev till The Guardian deklarerar att de vägrar debattera med vem som helst som förnekar att det finns en klimatförändring även om det framläggs vetenskapliga bevis.

För 10 år sedan varnade Al Gore för att 2013 skulle nordpolens is ha smält bort fullständigt. Idag vet vi att den finns kvar och växer! Eftersom planetens temperatur inte har ökat under de senaste 17 åren så är det inte heller något att förvåna sig över. Däremot kan man ju drabbas av en sund skepsis över domedagsprofetiorna och bli ”klimatförnekare”.

De som kallas klimatförnekare, vilket är ett konstigt ord då det skulle innebära att man inte tror att det finns ett klimat, borde hellre kallas klimathotsskeptiker, vilket är ett relevant ställningstagande. Det finns många forskare och riktiga data som talar för att det inte blir någon global uppvärmning på längre sikt eller om den ändå inträffar så skulle effekterna inte alls bli så katastrofala utan det är kanske t.o.m. en fördel. Om alternativet är en ny istid så skulle de flesta föredra ett varmare klimat som är lättare att hantera och bättre försörjer jordens befolkning utan att kräva lika mycket energi.

För att undvika missförstånd bör man påpeka att även om man är klimathotsskeptiker så kan man vara rädd om miljön och vilja undvika miljöförstörande utsläpp av kemikalier, gifter och skräp i naturen (land, hav, sjö, luft) samt jobba för energieffektivitet och smart användning och generering av energi. Vi måste komma ihåg att god tillgång till bra energi är och har varit en grundläggande faktor för vår civilisations utveckling till ett modernt, hållbart samhälle som kan föda jordens befolkning. Visst, allt är inte bra ännu, men det har faktiskt gått framåt hela tiden ända tills nu, när vissa politiska beslut riskerar att rasera det västerländska välstånd som tidigare generationer byggt upp.

En bok med en analys av klimathotet baserad på fakta har gjorts av Staffan Mörner som har skrivit boken helt ideellt för att försvara vetenskapens integritet, och för att så långt möjligt dela med sig av vad som är sant och inte. Den finns på sajten Klimathotet och där står allt man behöver veta för att bota sin klimatångest.

En kort sammanfattning med de viktigaste argumenten (För detaljer och diagram, se boken):

  1. Ökar koldioxidhalten i atmosfären? Ja det gör den men det är inte säkert som IPCC påstår att det beror på mänsklig aktivitet. Om man över 400 000 år jämför variationer i atmosfärens koldioxidhalt med variationer i jordens temperatur, ser man att de följer varandra, men temperaturhöjningen kommer alltid före koldioxidökningen. Det kan vara så (och är) att när haven blir varmare så frigörs koldioxid som är löst i vattnet. När man ser en samvariation, måste man alltid fråga sig vad som är orsak och verkan.
  2. Påverkar koldioxidhalten verkligen jordens klimat i så stor utsträckning som alarmisterna säger? Nej, kanske inte alls utan jordens klimat beror mer på solaktiviteten som påverkar molnbildningen och på jordens bana runt solen som påverkar den energimängd som jorden mottar. Koldioxid är visserligen en växthusgas men för att man ska få en ökning av temperaturen med 1 grad Celsius måste koldioxidhalten fördubblas om inga andra faktorer påverkar, vilket de helt klart gör.
  3. Är koldioxid farligt i övrigt eller är det en viktig beståndsdel av atmosfären? Nej, koldioxid är inte farlig utan en förutsättning för liv på jorden. Vi måste ha en halt av minst 130 ppm (miljondelar) för att växter ska kunna utvecklas och dagens halt (som i ett historiskt perspektiv inte är extrem) på ca 400 ppm gör bara att växterna trivs mycket bättre och klarar t.ex. torka bättre och växer fortare. Jorden kan alltså föda fler människor.
  4. Har vi haft någon uppvärmning sedan vikingatiden? Nej, vi har haft en sänkning av temperaturen (Lilla istiden) och först nu har den börjat öka, dock inte till samma nivåer som när det var som varmast. De mätdata som visar på en stark ökning utgår vanligen från den lägsta temperaturen i cykeln och består dessutom oftast av data från ett begränsat antal mätstationer på marken vars värden år för år justerats för att passa det önskade resultatet, d.v.s. för att bevisa att en uppvärmning pågår. Mätningar från satelliter visar helt andra värden som inte tyder på extrem uppvärmning utan bara på naturliga variationer.
  5. Finns det andra faktorer än koldioxid som kan påverka jordens klimat? Se 2 ovan. Molnbildning är nog den viktigaste faktorn och den har många orsaker, men den beror definitivt inte på mängden koldioxid i atmosfären.

Har vi sett några effekter av en global uppvärmning hittills?

  • Havsnivån. Den har stigit något under de senaste 100 åren och takten är ca 1 mm per år och stabil. Det kan till större delen förklaras av den temperaturökning vi har haft som medför att vattnets volym har ökat och till mindre del genom avsmältning av glaciärer. Inga översvämningar har kunnat konstateras p.g.a. höjd havsnivå. Översvämningar har alltid berott på stormar, lågtryck och jordbävningar som orsakat lokal höjning av havsnivån.
  • Glaciärer. Det finns inga tydliga tecken på att glaciärerna smälter utan det tycks vara naturliga variationer och definitivt inget samband med ökad koldioxidhalt. Sot från eldning av kol och biologiska material (gödsel) kan däremot påskynda avsmältning, vilket också sker i Himalaya.
  • Istäcket i Arktis och Antarktis. Det har visserligen minskat något i utbredning de senaste åren men det är en del i en naturlig cykel och ser man över en längre period så finns inget alarmerande i förändringarna. Täcket har dessutom blivit tjockare sedan 2006 och fram till nu p.g.a. mer snö. Snömängderna har faktiskt ökat de senaste åren i norra hemisfären. Någon långsiktig tendens till snöfattiga vintrar finns inte.
  • Öknar. De har inte brett ut sig annat än vad som är naturliga variationer eller lokal påverkan genom mänsklig förstörelse av vegetationen. På en del ställen har de t.o.m. minskat.
  • Extremväder. Antalet stormar har inte ökat och de har inte heller blivit kraftigare utan frekvensen är i stort sett konstant. Skogsbränderna var mycket värre förr i början på 1900-talet. Nederbörden har faktiskt ökat något sedan 1982. T.o.m. i Kalifornien var det mycket torrare förr och det gäller även Sahel-området i Afrika. En anledning till att vi tror att katastroferna blivit värre är att det rapporteras mer och bättre(?). En annan anledning kan vara att människor i mängd har bosatt sig på platser som ur vädersynpunkt är olämpliga, låga kuster och floddeltan. Faktum är att antalet döda i klimatkatastrofer (e.g. väderkatastrofer) har minskat från ca ½ miljon per år i början av nittonhundratalet till ca 30 000 per år under den senaste 10-årsperioden. Det beror på att vi är bättre på att skydda oss mot och att förutspå katastrofer, vilket i sin tur beror på utvecklad teknologi och samhällsordning.

I en kommande krönika ska vi utveckla vad som ligger bakom klimathysterin och vad det kan leda till om vi fortsätter att vidta meningslösa åtgärder mot ett hot som inte finns.