Vår framtid är medeltiden

Eller veme, från lågtyskan veime = straff. Under medeltiden utbildades i nordvästra Tyskland med centrum i Westfalen lokala rättsväsenden till följd av kungamaktens försvagning. (i) Rättskipningen över liv och död var kungens privilegium. Kungen kunde dock överlämna sitt privilegium till lokala domstolar, som redan hade befogenhet att döma i andra mål. Sin höjdpunkt nådde de ”fria domstolarna” (Freigerichte, i folkmun kallade femedomstolar) under 1400-talets första hälft. Någon möjlighet till överklagan fanns ej. Domarnas rättsverkan utsträckte sig över hela det tysk-romerska riket, men var beroende av den lokala länsherrens vilja att medverka vid verkställandet. I slutet av medeltiden utbildades nya maktkonstellationer som ledde till en nedgång av femedomstolarna. De kännetecknas framför allt genom sitt oberoende och därmed frånvaro av lagbunden samordning genom centralmakten. Vilket fått mig tänka på en liknande utveckling i vår tid.

Femedomstol – Okänd konstnär – Skannad bild ur Wolfgang Schild – Die Geschichte der Gerichtsbarkeit, Hamburg: Nikol Verlagsgesellschaft 1997

För inte länge sen stängde Facebook och Twitter Donald Trumps konton. Med argumentet att Trump brutit mot deras regler. Till saken hör att Trumps kritiserade yttranden ingalunda brutit mot amerikansk lag. Med andra ord har Trump som president inte behövt hålla tungan rätt i mun med tanke på att kunna bli stämd och eventuellt dömd. Självfallet kan en amerikansk president som alla andra medborgare bli stämd och dömd i privata tvistemål, även sådana som har sitt ursprung under hans ämbetstid, men inte så länge han är president. De får vänta tills han avgått.

Under de senaste två decennierna har Facebook och Twitter utvecklats till globala fora för information och diskussion. För både ledande politiker och kreti & pleti. Och därmed en politisk maktfaktor vid sidan om de traditionella medierna: dagspressen, radio och TV. En viktig skillnad mellan Facebook och Twitter å ena och traditionella media å andra sidan är att de senare agerar under lagar som utvecklats över lång tid och, vad gäller bl a USA, i ljuset av vägledande beslut av rättsinstanser som vunnit laga kraft, i synnerhet beslut i Högsta Domstolen. Det är respektive redaktionsledning som är ytterst ansvarig för det som sägs eller visas där. Detta har med nödvändighet lett till att redaktionsledningen tar ett kontinuerligt grepp om det som skrivs, sägs eller visas genom kontroll i förväg.

De nya medierna har visserligen ägare med principiell makt att styra det som skrivs, sägs eller visas, men denna makt liknar inte den hos en redaktionsledning av traditionellt snitt. De nya ägarnas befattning med innehållet av det som reproduceras på deras sajter är enbart sållande. Detta på grund av att de nya mediernas skribenter och producenter av videon inte lyder under någon redaktionsledning utan är endast kunder. Icke förty har de nya mediernas ägare i efterhand ålagts att kontrollera det som skrivs, sägs och visas. På grund av den i de nya mediernas teknik inbyggda tidsaspekten är en förhandskontroll liknande den hos en tidningsredaktion inte längre genomförbar. Problemet med förhandskontrollen har formellt lösts genom den automatiserade filtreringen av det för publicering genom enskilda personer eller grupper av personer avsedda materialet. Som är dagens stora tema. Och kommer så förbli en lång tid framöver. Filtreringen sker genom att inlägg analyseras med hjälp av mer eller mindre sofistikerad mjukvara med avseende på ord och kombinationer av ord som förmodas tyda på illegalt innehåll. Men även med avseende på bilder. När ett filter identifierat ett nytt inlägg såsom potentiellt illegalt/störande/förkastligt stoppas det från (vidare) spridning. Det är i allmänhet först när den eller de som ligger bakom inlägget reagerar – efter att ha fått veta att inlägget stoppats – som ett mänskligt öga eller öra hos företaget som driver sajten befattar sig med saken. I bästa fall, skulle jag vilja tillägga. För det kostar tid och därmed pengar att analysera inlägg och bemöta klagomål. Kostnaden för att gå i svaromål i ett enskilt fall torde mångdubbelt överstiga sajtens intäkter genom de avgifter som en användare betalar.

Självfallet kan en del av yttrandena strida mot bestämmelser hos det ena eller andra landets lagar. Då så är fallet ter det sig naturligt att Facebooks eller Twitters ledning ser till att sajten inte används för olaglig verksamhet med risk att dras in i en hotande konflikt. Politiker, i vart fall i USA, kan dock inte ställas till ansvar för uttalanden de gör i sin roll som sina väljares representanter. Det som de får säga vid sittningar i kongressen eller representanthuset kan ju inte gärna var förbjudet att yttras utanför byggnadernas murar. Och inte heller att ge sin uppfattning tillkänna i frågor som rör väljarkåren. Vilket i sin tur betyder att Facebook inte torde kunna ställas till ansvar för att ha tjänat som språkrör för Donald Trump, oavsett vad han yttrat sig om och hur. Med andra ord är Facebooks stängning av Trumps konto en handling som strider mot det fria ordet i politisk bemärkelse. Som i sin tur är förutsättningen för en fungerande demokrati. Inte minst med tanke på att Facebook resp Twitter praktiskt taget har monopol på informationsspridning via nätet.

Olle Reimers har uppmärksammat mig på att Section 230 av US Code (ii) innehåller relevant information i sammanhanget. Den enda passus som handlar om vad Facebook & Co. får göra eller inte får göra säger att allt måste ske ”in good faith”, i god tro. Det är det centrala spörsmålet i den aktuella kontroversen. Med det menas rimligen att Facebook & Co. bör behandla alla lika. Reimers menar att den huvudsakliga anledningen till att lagstiftningen tillkom var att underlätta spridning av information via dessa plattformar. Man ska då väga in att nätjättarna inte under några omständigheter ska behandlas som utgivare. De har rätt att sålla i innehållet; i lagtexten exemplifieras sådant som är olagligt och i vid mening strider mot god sed. Flera mål under lagen är redan anhängiga. Många torde se med spänning fram mot hur domsluten kommer att utfalla.

För att processen hos Facebook ska ges en legal prägel har sajtens ägare inrättat en egen besvärsinstans, Facebook’s Oversight Board, en slags HD inom Facebooks rättssystem (ett framsteg jämfört med Feme-domstolarna, som saknade en andra instans). Jag citerar James Clayton, BBC’s North America technology reporter (iii):
Facebook ”satte förra året upp besvärsinstansen som företaget menar är oberoende. Besvärsinstansen ska fatta beslut i kontroversiella frågor. Mr. Trump, vars konton stängts på ´obestämd tid’, kommer att fä tillfälle att lämna en förklaring som användare till en panel av fem personer med uppgift att ompröva fallet. Dess beslut kommer att vara bindande och att även gälla för Instagram.” Clayton har fel i så måtto att det krävs ett beslut i plenum, se nedan.

Efter stormningen av Capitolium menade Marc Zuckerberg, Facebooks huvudägare: ”Vi tror att risken med att presidenten även fortsättningsvis får använda vår service i dessa dagar är helt enkelt för stor.”

Facebook’s besvärsinstans (iv) har tjugo medlemmar. Enbart två av dem kommer från Europa: Helle Schmidt-Hansen, f d dansk statsminister, och Alan Rusbridger, f d utgivare av The Guardian. Båda två goda socialdemokrater. Fem av besvärsinstansens medlemmar kommer att bilda en grupp för att utreda ärendet. Beslutet fattas sedan i plenum genom omröstning.

The Oversight Board members have lived in 27 countries, and speak at least 29 languages among them. Foto: Facebook.

Vi verkar vara på väg tillbaka till medeltiden. Tyvärr med en ideologisk och etnisk barlast man gärna skulle vilja slippa.

(i) https://de.wikipedia.org/wiki/Feme
(ii) https://www.law.cornell.edu/uscode/text/47/230
(iii) https://www.reuters.com/article/us-usa-trump-facebook/facebooks-oversigh...
(iv) https://gadgets.ndtv.com/social-networking/features/facebook-oversight-b...

Donera till Medborgarperspektiv som driver bloggen och Lästips. Vårt arbete och resurser går till att stödja Nya Media och yttrandefriheten.
Klicka på något av beloppen i knappen och du kommer till en ny sida där du kan bekräfta din donation med ett klick eller öka på beloppet.

Publicerad av: 

Gerhard Miksche 2021-01-25