Mer hot mot äganderätten. Läs också föregående artikel.

I somras tillsatte regeringen en parlamentarisk kommitté (Dir. 2025:70) som skall se över hur äganderätten kan stärkas. Kommittén har uppdraget att undersöka om regeringsformen (RF) bör ge bättre skydd för den som drabbas av att staten begränsar hur man får använda sin mark. Regeringens initiativ är i och för sig lovvärt, men att uppdraget begränsats till enbart RFs negativa inverkan på skyddet av äganderätten är olyckligt. Det finns andra lagar som gröper ur äganderättsskyddet och som borde inrymmas i kommitténs uppdrag. Kommitténs arbete har nått halvtid så dags för regeringen att utvidga uppdraget och utfärda nya kompletterande direktiv. Skyddet av äganderätten är för viktigt för att slarvas bort, så gör om och gör rätt.

Det finns en växande oro för hur svenska myndigheter och domstolar tillämpar grundläggande rättsstatliga principer. Trots att äganderätten skyddas både i RF och Europakonventionen ser man i praktiken ofta att skyddet inte håller, och att staten med förslagenhet aktivt underminerar skyddet av äganderätten.

Äganderätten är en central grundpelare i ett fritt rättsstatligt samhälle. Staten får bara begränsa den för starka allmänna intressen och då skall markägaren få full ersättning. Europakonventionen ger ett starkare skydd än vår RF, och Högsta domstolen (HD) har slagit fast att staten är skadeståndsskyldig när konventionen kränks. Ändå händer det inte så sällan att myndigheter fattar beslut som inte uppfyller dessa krav.

Läs vidare på Det God Samhället.