Mycket stämmer med situationen idag i Väst, även om historien aldrig upprepar sig exakt.

Att det är oligarker (i bakgrunden) som styr och att inte heller politiker har något avgörande inflytande, kan vi klart se. Demokratin (folkstyret) är en kuliss. Att byta ut politiker i ”fria” val hjälper inte då de bara alla är intresserade av makt. Åsikter och därmed valresultat styrs av massiv propaganda och censur av oliktänkande.

Det västerländska samhället har varit gisslan i samma patologi i över 2 000 år. Idag är vi i en bättre position än någonsin för att få slut på denna förbannelse och frigöra mänskligheten.

Detta är del 1 av en rapport i två delar. Mycket historik – men skadar det?

Kampen mellan två styrelseskick

För att förstå dagens problem måste vi utforska var de kommer ifrån. För att göra det måste vi börja med det bredaste möjliga sammanhanget inom vilket de annars förbryllande dagliga händelserna utspelar sig. I sitt tal vid World Economic Forum i Davos i maj 2021 gav George Soros en viktig ledtråd.

Han sa att ”världen är alltmer involverad i en kamp mellan två styrelseskick”. Han jämförde de två systemen som öppna samhällen kontra slutna samhällen . Samma uppfattning har bekräftats av andra västerländska tjänstemän, inklusive den tidigare amerikanska NATO-ambassadören Kurt Volker . Han karakteriserade konflikten som en mellan demokratier och autokratiska regimer eller diktaturer.

Men genom att lovorda liberala demokratier och demonisera diktaturer, förvränger personer som Walker och Soros de två systemen och hävdar att det är de autokratiska regimerna och diktaturerna som är ett hot mot fred och frihet runt om i världen.

Däremot visar erfarenheten att det är de krisbenägna västerländska demokratierna som underblåser ständiga krig runt om i världen samtidigt som de i allt högre grad omfamnar förtryck och censur på hemmaplan. De har gjort det, inte bara under de senaste decennierna, utan sedan demokratins födelse, för mer än 2 500 år sedan.

Demokratier: bara till namnet

I västvärlden har vi blivit uppfostrade att hylla och värdesätta demokratin. Men om vi jämför vad våra demokratier levererar med vad vi får höra att de borde innebära för oss, måste vi erkänna att de verkar  mycket av det som folket ogillar, som kroniska kriser och krig, samtidigt som de alltför ofta misslyckas med att tillhandahålla det som människor önskar: fred, välstånd och säkerhet.

Det innebär att våra demokratier i bästa fall är ineffektiva när det gäller att omvandla människors ambitioner till politik. I värsta fall hindrar de den demokratiska processen avsiktligt.

År 2013 publicerade professor Thomas J. Hayes vid Trinity University en studie som analyserade röstningshistoriken för amerikanska senatorer genom fem kongresser (107:e till 111:e) och jämförde den med opinionsundersökningar med över 90 000 respondenter i National Annenberg Election Survey. 

Han fann att i alla de fem undersökta kongresserna var senatorernas röstningshistorik konsekvent i linje med deras rikaste väljares åsikter. Åsikterna hos väljare med lägre inkomst verkade aldrig påverka senatorernas röstbeteende.

Läs resten av den långa artikeln på Global Politics.

Kom ihåg att stödja Global Politcs och Anders Romelsjö.